Ygeman: Högre elpriser att förvänta i vinter

Det kan vara klokt att redan nu börja skapa en buffert för att betala elräkningen i vinter. Du bör även se över om du möjligtvis kan hitta alternativa sätt att värma upp ditt boende. Allt tyder nämligen på att priserna kommer rusa kraftigt.

Räkna med högre elpriser i vinter

Hur mycket du kommer att behöva betala för en kilowatt-timme går givetvis inte att förutspå exakt. Men till och med regeringen har gått ut och varnat för att prishöjningar är att vänta.

"Svenska Kraftnät räknar med att vi kommer klara vintern. Men konsumenterna kan räkna med något höjda priser", säger energiministern Anders Ygeman. Vad beror då detta på undrar nu många och det som ligger bakom är framförallt tre faktorer.

Höga priser på naturgas

En av de vanligaste energikällorna för uppvärmning inom EU är naturgas, men inte fullt lika vanligt i Sverige. Priserna på naturgas har stigit kraftigt de senaste månaderna. Den största leverantören av naturgas är Ryssland som strategiskt har valt att höjt priserna.

Priserna på naturgas gör att även priset på andra värmekällor ökar som en naturlig konsekvens. När en energikälla ökar i pris samtidigt som efterfrågan också ökar kommer övriga energikällor också få högre ett högre pris tills en prisbalans uppstår.

Problem med den svenska energibalansen

I Sverige blir den mesta elen producerad i norr, samtidigt som behovet av el är störst i söder. För att kunna försörja hela Sverige med energi behöver vi därför transportera elen via ett så kallar stamnät. Utbyggnaden av det har varit väldigt eftersatt och vi klarar helt enkelt inte av att transportera tillräckligt mycket el över landet.

Anders Ygeman har dock i ett uttalande lovat att staten ska åtgärda detta inom kort. Bland annat genom att regeringen gett Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ut de havsbaserade stamnäten för att skapa mer effekt av vindkraftverken.

Minskad inhemsk produktion i södra Sverige

En annan sak som är en starkt bidragande orsak till energibristen är de politiska beslut som regeringen fattat kring kärnkraften. Tidigare hade Sverige ett system där den mesta energi som producerats i norr varit vattenkraftsbaserad. I söder var det istället kärnkraften som uppfyllde merparten av behovet.

Fram tills vi började lägga ner kärnkraftverk och reaktorer bidrog kärnkraften med ungefär 50 % av vår totala energiförsörjning. Det är en energikälla som kraftigt minskat samtidigt som vindkraften inte kunnat leverera tillräckligt med energi för att kompensera för kärnkraftens produktionstapp.

Vind- och solenergi är nämligen inte lika pålitligt som vatten- och kärnkraft, utan dessa energikällor är väldigt beroende av att vädret är gynnsamt. Om solen inte skiner kommer solpanelerna inte leverera tillräckligt med ström. I dagsläget är det inte heller möjligt att lagra energi på det sätt som skulle behövas för att sol- och vindkraften skulle kunna kompensera för energibortfallet från kärnkraften.